Yttran från Styrelsen i Steningeskolans Föräldraförening i skolfrågan.

Styrelsen i Steningeskolans Föräldraförening har noga läst barn- och ungdomsförvaltningens förslag till framtidens skolorganisation i Halmstad kommun. Vi anser att den har ett antal brister främst i objektiv argumentation och förankring i kommunens befintliga och önskade samhällsutveckling. Vi tror att många av de argument som lyfts fram snarare grundar sig i förvaltningens strävan till ekonomisk effektivitet och minskad administration än reell kvalitet och positiv samhällsutveckling. I denna yttran kommer vi att redogöra för några av de brister vi har hittat.

Avsaknad av långsiktigt perspektiv

Vi noterar att de långsiktiga perspektiven förankrade i kommunens befintliga och önskade samhällsutveckling saknas i rapporten. Vi saknar exempelvis referenser till kommunens översiktsplan vilket bör vara en grundsten i alla långsiktiga beslut som fattas inom kommunen. Utan långsiktiga perspektiv riskerar begrepp och argumentation som framförs i rapporten upplevas som subjektiva och kortsiktiga.

Brist på definition av begrepp

Vi lyckas inte hitta en objektiv argumentation samt definition av begrepp såsom ”kvalitet” och ”ekonomiskt hållbar”. Särskilt ”kvalitet” upplever vi vara synnerligen subjektivt definierat. Vi förstår att förvaltningen är ålagd att hålla sig inom budgetramar och riktlinjer avseende den funktion som skolan utgör i samhället. Likt ett företag finns skalfördelar att centralisera verksamhet. Det bör också bli enklare för förvaltningen ur ett administrativt perspektiv om dess verksamheter är centraliserade. Detta bör dock inte förväxlas med ordet ”kvalitet” utan tycks snarare beröra ekonomiska aspekter. Det nämns att kvalitet kan förknippas med elevantalet, men vi ifrågasätter om förvaltningens ivriga strävan att öka elevantalet per skola snarare handlar om ekonomiska skalfördelar än kvalitet. Vi har funnit att forskning tyder på att antalet elever snarare bör vara färre för att öka kvaliteten.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/skola/tiofragorochsvar/blirundervisningenbattreimindreklasser.5.3b19111a146b5b338a61a3d.html

Begreppsdefinitionerna kring ”kvalitet” behöver förtydligas och grundas mer sakligt för att trovärdigheten i argumentationen skall ligga på en betryggande nivå.

Tillväxten kräver högre detaljnivå

Vi noterar att rapporten beskriver befolkningstillväxt i tre skolområden, men att det saknas information på detaljnivå som är synnerligen relevanta utifrån framtida allokering av resurser. För att förstå det framtida behovet av skola hos kommunens invånare behöver förvaltningen förstå tillväxten inom rätt åldersgrupper. Exempelvis är en tillväxt inom de äldre åldersgrupperna relevanta utifrån äldreomsorg, men det saknar relevans i skolfrågan. Återigen saknas också en förankring i kommunens befintliga och önskade samhällsutveckling. Hur vill kommunen att inflyttningen av barnfamiljer skall se ut? Allokeringen av resurser inom skolan är synnerligen avgörande för denna utveckling. Återigen upplever vi att rapporten ger ett subjektivt perspektiv utan källhänvisningar och saklig argumentation. Vi saknar exempelvis en källförteckning av figur 4. Denna figur saknar också den detaljnivå vi efterfrågar.

Vad är ändamålsenliga lokaler?

Vi noterar att rapporten återkommande använder ”ändamålsenliga lokaler” som ännu ett svagt definierat begrepp. Vad betyder detta begrepp? Är det något som förvaltningen strävar efter så bör nybyggnation av skolor möjliggöra ändamålsenliga lokaler och något som förvaltningen bör förespråka tydligare. Nybyggnation bör komma före ombyggnation utifrån denna argumentation.

Hur blir rekrytering av lärare svårare?

På ett flertal ställen i rapporten hänvisas det till att det blir svårare att rekrytera lärare till tjänster där arbete behöver utföras på flera mindre orter. Vi ifrågasätter detta och efterfrågar saklig argumentation kring varför denna typ av tjänst blir mindre attraktiv samt statistik kring antalet sökande för olika lärartjänster. Exempelvis bör en lugn skola som ligger nära hav och natur ha högre attraktionskraft än en stökig skola mitt i staden. Detta är givetvis subjektiv argumentation från vår sida. Vi efterfrågar ett mer objektivt perspektiv från förvaltningen.

Stämmer elevantalet på Steningeskolan?

Slutligen vill vi ifrågasätta följande påstående i förvaltningens rapport kring Steningeskolan:

”Nuvarande skola har ett elevantal som ligger långt under det kvalitetskriterium på 100 elever som förvaltningen satt upp, och även en ny skola kommer att ligga under detta värde”

Utöver argumentationen kring bristen på saklig definition på kvalitetskriterium som vi har behandlat ovan så ifrågasätter vi huruvida en ny skola för F-6 kommer att understiga 100 elever. Vi har idag tre förskolor i Steninge som är fullbelagda. Denna tillströmning utöver den inflyttning av barnfamiljer som en ny skola bör ge tror vi kommer att ge Steninge skola F-6 långt fler än 100 elever, men vi vet inte säkert på grund av bristande information i rapporten.

Sammanfattning

Vi uppmuntrar kommunens tjänstemän att kontinuerligt tänka nytt och innovativt inom de områden de är ålagda att förvalta och utveckla. De bör dock undvika att lägga ut riktlinjer i offentligheten för hur samhällsbyggande funktioner som skola skall utvecklas. Detta bör komma från de folkvalda politikerna. I den argumentation som framförs i rapporten läser vi ut subjektiva undertoner av ekonomiska värden snarare än samhällsbyggande. Detta är riskabelt och bör ifrågasättas.